|
||
|
Fyra museer på Fredriksberg i Köpenhamn Trött på alla regniga dagar denna hösten, bestämde solen sig att titta ut och lovade en strålande höstdag till träd och buskar som fick äntligen stoltsera med sina guldgula löv och sprida glada solkatter överallt. Vad gör man då en sådan lördag i november? Vi satt och drack vår morgonkaffe och pratade lite om våra resor och utflykter. Det skulle vara roligt att komma ut i den vida världen igen... Sagt och gjort - vi åker till Danmark och vår älskade staden Köpenhamn nu meddetsamma! Men vad skall vi göra där? Utforska något nytt för oss så klart, det som alla pratar om - den danska underjorden, Cisternerna på Fredriksberg. Snabbt kollar hemsidan och förstår att det finns hela fyra museer på Fredriksberg och två parker på varje sida om Frederiksbergs slott. Malmö Centralstation möter oss med inställda tågavgångar och tåget som vi siktade på var proppfull. Som tur var är det bara ca 10 minuter till nästa tåg och vår resa till "utlandet" kan börja. Mobilen plingar med "Välkommen till Danmark" så fort tåget rullar in sina första hjul på Öresundsbron. Kanske är det en kvarleva från tiden då Skåne var dansk en gång i tiden. Sundet bländar och strömmar förbi i ilfart och vips är vi i Danmark! Vi passerar Kastrup med en smula nostalgiskt avundsjuka på alla avstigande passagerare med resväskor. De är säkert förväntansfulla inför nya upplevelser på sina resor. Efter en kort stund stiger vi av på Hovedbanegården.
Robert Storm Petersen, född i Köpenhamn 1882-1949, var en dansk tecknare, serieskapare och skådespelare. Han är mest känd under signaturen Storm P. Bland hans många tecknade serier finns Peter og Ping och De tre små männen och Nummermannen. 1943 ombads en grupp kända danska konstnärer att illustrera när en Tuborg smakar som bäst. En av dem var serietecknaren Storm P. Hans teckning av luffaren Perikles är nu ikonisk för Tuborg. Texten säger: "Perikles kan du snälla berätta för mig när en Tuborg smakar som bäst" "Varje gång". År 1950 efter konstnärens död färgades och trycktes Perikles av Tuborgs reklamavdelning. Genom digitala montrar får besökarna tillgång till kompletta bildsamlingar. På våningen en trappa upp kan man kliva rakt in i Storm P:s arbetsrum och utforska rummets vackra virrvarr av fantastiska saker i Storm P:s konstnärliga universum. Skrivbordet och staffliet står som de var, när han skapade sina sista teckningar och målningar.
Cisternerna är en viktig del av Köpenhamns historia. Den gamla vattenreservoaren byggdes 1856-1859 för att förbättra vattenförsörjningen till den växande staden och undvika smittfarorna, som koleraepidemin vilken några år tidigare kostade flera tusen köpenhamnsbor livet. Cisternerna ligger på Frederiksberg Bakke 31 meter över havet och är den högsta punkten i huvudstaden. Cisternerna kunde förse de nya höghusen i Köpenhamn med rent dricksvatten och blev avgörande för att Köpenhamn skulle utvecklas till en modern metropol. Från början var Köpenhamns historiska vattenreservoar en öppen bassäng som låg som en spektakulär vattenspegel framför Frederiksbergs slott. 1891 täcktes bassängen med en betongkonstruktion och täcktes av gräsmattan med den centrala fontänen som man idag kan se i Søndermarken. Därmed kom det 4320 m2 stora underjordiska utrymmet att se ut som det gör nu. Cisternerna upphörde att fungera som dricksvattenreservoar 1933 och stod övergivna i decennier. I samband med att Köpenhamn blev europeisk kulturhuvudstad 1996 började lokala eldsjälar arbeta med kulturaktiviteter i första kammaren. 2001 öppnade Cisternerne som Museet för Modern Glaskonst under ledning av galleristen Max Seidenfaden och i det sammanhanget etablerades de två glaspyramiderna och trappan. 2013 tog Frederiksbergs museer över Cisternerne och i de underjordiska utrymmena sklapades Cisternerne konsthall, vars specifika konstutställningar kan besökas idag. Varje år finns här en ny konstutställning med en sensorisk totalupplevelse med konstinstallationer i världsklass. Årets utställning heter "WEAVING THE LIGHT" av den sydkoreanska konstnären Kimsooja. Vi bjuds in i ett illusoriskt utrymme, där ljuset delar sig i regnbågens alla färger. Luftfuktigheten är nära 100 %, dagsljuset aldrig sänker sig hit, efterklangen ekar i 17 sekunder och temperaturen varierar mellan 4 och 16 grader. Vi vandrar försiktigt på de mörka gångarna och det är tur att jag har min stav med mig som jag använder här för att hålla balansen, men även för att känna var gränsen går mellan torrt och vått. Micke upptagen med att ta bilder och en oförsiktig steg åt sidan skapar vågor på de stora vattenytorna. Luften känns fuktig, inte så kall och förvånansvärt frisk. Våra förväntningar inför besöket till Cisternerna var mycket höga, stället är helt klart värt att besöka och utställningen var helt ok, men vi blev lite besvikna på att gångarna inte var mer markerade om man nu skall anmärka något. Samtidigt skall det vara lite extra adrenalin på ett sådant ställe. Eftersom vi har besökt en del grottor i olika länder, föll våra blickar på några droppsten som växte på fuktiga valv och pelare. Droppsten är samlingsnamnet för de olika kalkstensformationer som bildas när kalciumkarbonat fälls ut ur hårt vatten. De finns ofta i grottor, men kan även förekomma i fuktiga källargångar. Droppsten som bildas i tak kallas stalaktiten. Cisternerna är en urban droppstensgrotta och dess stalaktiter har fått växa här i årtionden. De växer mycket snabbare än i naturen, men processen är samma som i naturliga stalaktitgrottor. Stalaktiterna påminner oss om hur naturen sakta men säkert tar tillbaka den konstgjorda konstruktionen skapad av människor.
Under 1800-talets första decennier surrade Bakkehuset av liv och samtal, då äkta paret Kamma och Knud Lyne Rahbek öppnade sitt hem för dåtidens författare, konstnärer och vetenskapsmän. Bakkehuset är ett autentiskt guldåldershem och tillsammans med den omgivande trädgården ger museet en stämningsfull inblick i 1800-talets levnadssätt och inredning. Ett besök på Bakkehuset är en sinnesupplevelse från en av de mest centrala perioderna i dansk kulturhistoria – guldåldern. På ovanvåningen hittar vi en tidsbegränsad specialutställning "Fönster till vänskap - Friederike Bruns guldålder" som berättar om en märklig kvinna, som levde ett annat liv än vad många samtida kvinnor kunde drömma om. Friederike Brun var både författare, salongsvärdinna, mecenat och konstsamlare. Hon reste runt i Europa och omgav sig med 1800-talets största konstnärer. För första gången någonsin ställs en större samling ut av de unika verk Friederike samlat in från sina resor. Orangeriet
På innergården till Bakkehuset hittar vi sommarrestaurangen Orangeriet omgiven av en romantisk trädgård. Tyvärr är den stängd för säsongen, men jag kan lätt föreställa hur man kan njuta av en god lunch här en ljummen sommardag.
|